Strävan
Det finns varje kväll när jag ska sova en strävan efter att morgondagen kommer vara annorlunda. Jag ska ställa klockan oh gå upp när den ringer. käka en bra frukost, låta bli tv:n och plugga det som ska pluggas. Men varje morgon när klockan ringer så snoozar jag til 11 tar en frukost och tillåter mig att "starta" dagen med en stund framför tv:n, aldrig ett bra upplägg men jag trillar i fällan vareviga dag. Så blir jag fast där. Har jag tur så börjar jag plugga sisådär vid 15, pluggar en timme, tycker att jag förtjänar en paus och går sen inte tillbaka till pluggandet.
Jag bannar mig själv över alla möjliga saker, att jag pluggat lite, att jag behöver motionera mer, att jag behöver sjunga mer, lära mig spela gitarr och att jag behöver städa.... men orken finns inte. Med allt som är och har varit är det svårt att orka göra annat än att bara dega.
En rolig grej då, varje morgon när jag vaknar och ska titta ut genom mitt fönster påminns jag snabbt att under denna vinter täcks min utsikt till 50% med snö. Jag sover alltså i en iglo nu mer. Fick till och med lov att skotta på balkongen, det var som att gå ut i en mindre vägg! hahahahah
Urs Truly
Mr Mary
Jag bannar mig själv över alla möjliga saker, att jag pluggat lite, att jag behöver motionera mer, att jag behöver sjunga mer, lära mig spela gitarr och att jag behöver städa.... men orken finns inte. Med allt som är och har varit är det svårt att orka göra annat än att bara dega.
En rolig grej då, varje morgon när jag vaknar och ska titta ut genom mitt fönster påminns jag snabbt att under denna vinter täcks min utsikt till 50% med snö. Jag sover alltså i en iglo nu mer. Fick till och med lov att skotta på balkongen, det var som att gå ut i en mindre vägg! hahahahah
Urs Truly
Mr Mary
In time...
Spend all your time waiting
For that second chance
For a break that would make it ok
There's always some reason
To feel not good enough
And it's hard at the end of the day
I need some distraction
Oh beautiful release
Memory seep from my veins
Let me be empty and, oh, weightless
And maybe I'll find some peace tonight
In the arms of the angel
Fly away from here
From this dark cold hotel room
And the endlessness that you fear
You are pulled from the wreckage
Of your silent reverie
You're in the arms of the angel
May you find some comfort here
So tired of the straight line
And everywhere you turn
There's vultures and thieves at your back
And the storm keeps on twisting
You keep on building the lies
That you make up for all that you lack
It don't make no difference
Escaping one last time
It's easier to believe in this sweet madness
Oh this glorious sadness that brings me to my knees
In the arms of the angel
Fly away from here
From this dark cold hotel room
And the endlessness that you fear
You are pulled from the wreckage
Of your silent reverie
You're in the arms of the angel
May you find some comfort here
You're in the arms of the angel
May you find some comfort here
The truth
OBS OBS OBS
DEPPIGT INLÄGG!
På tv ser man katastrof efter katastrof människor som lever lyckliga liv blir mördade, lemlästade eller skadade på ett sätt som gör dom fysiskt eller psykiskt skadade för livet.
Andra får cancer och dör.
Vissa överlever och får chansen att ta till vara på livet...
Livet är skört, närsomhelst kan vi mista våra egna liv eller andras. VI har ett enda liv, ska man då inte ta till vara på det? Göra saker som gör livet värt att leva, älska, skratta, mysa, kramas, dansa, sjunga, sporta, allt som är kul, som skänker dig och andra glädje!
Hur tänker man som förälder till vuxna barn när man försöker ta livet av sig? I nyktert tillstånd tog hon piller. Några dagar innan hade jag verkligen försökt! Jag hade berättat om hur bra livet kan vara och att hon åtminstone skulle kanske vilja leva för att få se sina barn gifta sig och få egna barn.
Det e svårt att som dotter, gång på gång försöka lyfta sin mamma. Att få henne att förstå. Jag klarar inte begrava 2 föräldrar pga självmord på 1 år. Det räcker med pappa. Brorsan satte verkligen hammaren på spiken när han sa att alla runt oss ska va så jävla svaga. Det är dom verkligen och det är han oxå. När farsan dog fick jag ta hand om allt, för han "pallade inte". Det ska alltid vara jag som ska vara den starka. Jag ska orka. Men ingen annan. Jag ska hjälpa, men inte få hjälp. Så det blev jag 23 år gammal som fick gör allt. Utan hjälp från familj, men med hjälp från vänner. Vad skulle jag göra utan er?
Vem & var skulle jag vara om inte ni fanns?
Jag har en familj som jag dras med ofrivilligt, sen har jag min valda familj. De betyder mer än min riktiga familj, för er mina vänner skulle jag göra nästintill allt.
Jag vet att jag inte är lätt just nu, men jag ber er att orka.
Urs Truly
Mr Mary
DEPPIGT INLÄGG!
På tv ser man katastrof efter katastrof människor som lever lyckliga liv blir mördade, lemlästade eller skadade på ett sätt som gör dom fysiskt eller psykiskt skadade för livet.
Andra får cancer och dör.
Vissa överlever och får chansen att ta till vara på livet...
Livet är skört, närsomhelst kan vi mista våra egna liv eller andras. VI har ett enda liv, ska man då inte ta till vara på det? Göra saker som gör livet värt att leva, älska, skratta, mysa, kramas, dansa, sjunga, sporta, allt som är kul, som skänker dig och andra glädje!
Hur tänker man som förälder till vuxna barn när man försöker ta livet av sig? I nyktert tillstånd tog hon piller. Några dagar innan hade jag verkligen försökt! Jag hade berättat om hur bra livet kan vara och att hon åtminstone skulle kanske vilja leva för att få se sina barn gifta sig och få egna barn.
Det e svårt att som dotter, gång på gång försöka lyfta sin mamma. Att få henne att förstå. Jag klarar inte begrava 2 föräldrar pga självmord på 1 år. Det räcker med pappa. Brorsan satte verkligen hammaren på spiken när han sa att alla runt oss ska va så jävla svaga. Det är dom verkligen och det är han oxå. När farsan dog fick jag ta hand om allt, för han "pallade inte". Det ska alltid vara jag som ska vara den starka. Jag ska orka. Men ingen annan. Jag ska hjälpa, men inte få hjälp. Så det blev jag 23 år gammal som fick gör allt. Utan hjälp från familj, men med hjälp från vänner. Vad skulle jag göra utan er?
Vem & var skulle jag vara om inte ni fanns?
Jag har en familj som jag dras med ofrivilligt, sen har jag min valda familj. De betyder mer än min riktiga familj, för er mina vänner skulle jag göra nästintill allt.
Jag vet att jag inte är lätt just nu, men jag ber er att orka.
Urs Truly
Mr Mary
