Tack!

Ibland är dagarna sämst, ingenting går som man vill. Man misslyckas med saker och slås ned till botten. Därifrån ska man sen försöka ta sig upp. Men inte går det själv, försöker gång på gång men ligger ändå kvar. Då är det fint att veta att man har vänner som gör livet värt att leva, som plockar upp en från skiten och borstar av en. När man ligger ner och blir sparkad på är det dom som skrämmer bort det onda. Dom som skänker ett leende och gör att man åter kan se solen i orkanen. Vad kan man mer säga? TACK!

Urs Truly
Mr Mary

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0