Day 03 – Your parents
Nu kommer det nog bli förvirrande men försök hänga med!
Mamma: född 52, klämde ur mig 86 när hon var 33 år. Har jobbat som sjuksköterska nästan hela sitt liv men slutade för ett par år sen då hennes chef hade knäckt henne o berövat henne livsgnistan. 3 år sängliggande i depression.
Mamma var fantastisk när jag var liten. Vi hade alltid en mysstund i hennes säng framför tv:n o pratade om dagen som varit. Hon var själv med mig och min bror och hade inte så mycket pengar så hon sydde en del av mina kläder. De hemsydda kläderna tyckte jag var allra snyggast!
Pappa: född 51,men endast 3 mån äldre än min mor. Jobbade som varvare tror jag. Pappa är lite svårare. Han var missbrukare och jag förstod aldrig vad han arbetade med. Min barndom med honom skedde på diverse behandlingshem. Roo Gård var helt klart favoriten. Det var en bondgård och det var ofta många andra barn där. Husen som de byggt upp var superfräscha och det fanns möjlighet att fiska. Min pappa var otroligt kärleksfull o han var nog en av de snällaste människor jag träffat. Men... han var svag. Föll för missbruket o tog sedan livet av sig. Jag är glad att han fick avsluta sitt liv när han själv ville å inte av en överdos eller HIV skulle ta hans liv.
Plastpappa: Uffe, 10år och 10 dgr äldre än min mor. Kom till vår familj när jag var 6år gammal. Många gånger har hag haft svårt för Uffe, han har nämligen gammaldagsa åsikter om invandrare, religion och ungdomar... Tydligen e vi bara skit. Men han har ställt upp för mig många gånger. Han följde t ex med mig till min första skoldag. Så det var ju snällt.
Vald mamma: Anna Ortner, min klippa i stormen. Henne har jag att tacka Tone för. Tvingade mig lite smått in i denna underbara familj; Ortner. Det tog inte lång tid innan Anna blev Mamma med allt vad det innebär. Anna är min präst, min själavårdare, min vän och min mor. Behöver jag nån att prata med är det Anna jag vänder mig till. Särkilt när livet känns extra svårt och ingen annan förstår. Alltid är jag välkommen hos Ortner vilket har räddat mig många gånger så TACK!
Tror de är de viktigaste....
Urs Truly
Mr Mary
Mamma: född 52, klämde ur mig 86 när hon var 33 år. Har jobbat som sjuksköterska nästan hela sitt liv men slutade för ett par år sen då hennes chef hade knäckt henne o berövat henne livsgnistan. 3 år sängliggande i depression.
Mamma var fantastisk när jag var liten. Vi hade alltid en mysstund i hennes säng framför tv:n o pratade om dagen som varit. Hon var själv med mig och min bror och hade inte så mycket pengar så hon sydde en del av mina kläder. De hemsydda kläderna tyckte jag var allra snyggast!
Pappa: född 51,men endast 3 mån äldre än min mor. Jobbade som varvare tror jag. Pappa är lite svårare. Han var missbrukare och jag förstod aldrig vad han arbetade med. Min barndom med honom skedde på diverse behandlingshem. Roo Gård var helt klart favoriten. Det var en bondgård och det var ofta många andra barn där. Husen som de byggt upp var superfräscha och det fanns möjlighet att fiska. Min pappa var otroligt kärleksfull o han var nog en av de snällaste människor jag träffat. Men... han var svag. Föll för missbruket o tog sedan livet av sig. Jag är glad att han fick avsluta sitt liv när han själv ville å inte av en överdos eller HIV skulle ta hans liv.
Plastpappa: Uffe, 10år och 10 dgr äldre än min mor. Kom till vår familj när jag var 6år gammal. Många gånger har hag haft svårt för Uffe, han har nämligen gammaldagsa åsikter om invandrare, religion och ungdomar... Tydligen e vi bara skit. Men han har ställt upp för mig många gånger. Han följde t ex med mig till min första skoldag. Så det var ju snällt.
Vald mamma: Anna Ortner, min klippa i stormen. Henne har jag att tacka Tone för. Tvingade mig lite smått in i denna underbara familj; Ortner. Det tog inte lång tid innan Anna blev Mamma med allt vad det innebär. Anna är min präst, min själavårdare, min vän och min mor. Behöver jag nån att prata med är det Anna jag vänder mig till. Särkilt när livet känns extra svårt och ingen annan förstår. Alltid är jag välkommen hos Ortner vilket har räddat mig många gånger så TACK!
Tror de är de viktigaste....
Urs Truly
Mr Mary
Kommentarer
Trackback
