Mr Mary

Kollade precis på "Fuskbyggarna", tycker att det är en viktig serie som gör folk uppmärksamma på hur viktigt det är att göra undersökningar och verkligen vara smarta när det gäller så stora beslut som att bygga om hemma. Hur dessa människor kan leva med gott samvete när de har förstört för så många människor är för mig helt ofattbart. Har de inget samvete? Jag kan förstå att kostnaderna kan skena iväg ibland, men det ska inte bero på byggfirmans egna misstag och okunskap. Att även som Fernando(byggherren) sa att han hade sökt till arbetsförmedlningen om en utbildning är ju helt absurt! Kan han något överhuvudtaget? Eller hittar han bara på på vägen?

Programmet var nu så barmhärtiga att de hjälpte familjen en bra bit på vägen. Det som då stör mig är parets reaktioner när de får veta att de ska få hjälp samt när de ser det färdiga arbetet. Kan de inte visa lite mer tacksamhet och entusiasm. Jämför man istället med "Extreme home makeover" så blir personerna som är med där helt utom sig av glädje och tacksamhet, faller i tårar osv. Visserligen är det otroligt mycket mer tragiska livsöden och större projekt. Men, är det inte dags att släppa den fisförnäma svenska mentaliteten där vi inte kan visa känslor? Vad är det förresten för fel att vis känslor öppet. Själv kan jag känna det som befriande.

Nej, vi ska tydligen som vanligt gå med våra välvårdade yttre och svälja allt det som är jobbigt och därmed lida konsekvensen att känslor inte kan visas öppet överhuvudtaget, inte ens de positiva känslorna.....

Urs Truly
Mr Mary